sometimes the sun shines on other peoples houses and not mine
ja, jag är inne i en period av riktigt jäkla gnällande just nu. enligt mig så har alla andra det så himla mycket bättre än vad jag har, och jag är avundsjuk på än det ena, än det andra. avundsjuka är ingen fin känsla, och därför föraktar jag mig själv, med rätta. en tröst som jag har är dock att det kommer släppa om några dagar eftersom dessa perioder hänger ihop med den kvinnliga kalendern, och likaså känslorna av ensamhet och utanförskap (jag blir inte sugen på choklad in times like these, jag blir istället så jävla ynklig). jag hoppas att världen har överseende med mig och att jag själv kan ha överseende med mina egna tankar, att jag kan acceptera att det faktiskt bara är biologin som spökar (fuck you, biologi, jag hatar dig mer än allt).
aight, bearboy?
nu ska jag plocka iordning lite grejer här nere i köket, hitta något passande litet städjobb att göra och sen dö lite i sängen med gårdagens kopp chaithe samt en clementin.
googlade btw på miserable för att få mig själv att känna mig lite mindre ensam om att vara uppgiven. hittade min partner in crime, och jag tror att både han och jag kan gå i god för att livet kan vara suuuuch a bitch sometimes.
aight, bearboy?
Kommentarer
Postat av: Stina
Hahahahahahahahhaha snyggaste killen evvvahh
Postat av: Stina
Hahahahahahahahhaha snyggaste killen evvvahh
Trackback
