mitt möte med ett avlopp

ibland finner man sig i situationer som man inte riktigt gillar. som man, om man kunde, helst skulle stå över och låta någon annan ta hand om. idag fann jag mig själv i duschen (quite fine with that) och på duschgolvet fanns det massa vatten (inte jättekonstigt, i och för sig). problemet, och tillika det som fick mig önska att jag kunde säga tack men nej tack, det här vill inte jag vara med om, det var att vattnet på golvet vägrade att försvinna. istället spred det sig ut över världen, omöjligt att stoppa, som värsta epidemin, värsta svininfluensan. men det var lugnt för jag tog en spruta och sen försvann det eller nä skoja HEHE, det gjorde det inte. de där sprutorna var ju inte till någon hjälp, de var ju bara till för att göra rika människor ännu rikare. och sen är det enough om det, för problemet kvarstod hur mycket jag än pikade hela vaccinationshysterin. varför åkte inte vattnet ner i avloppet?

fast i mitt lilla personliga dilemma hade jag nu två hela alternativ. antingen kunde jag tillkalla förstärkning, eller tackla problemet själv. i vanliga fall hade jag bett om hjälp men när ens historik över tidigare förstörda saker är ganska dyster (en fönsterruta, en garderob) drar man sig lite för att elva på kvällen klargöra att "hey, mitt avlopp har lagt av, jag har nog förorsakat en liten översvämning!". sagt och gjort fick jag alltså kavla upp ärmarna, vilket var högst bildigt talat eftersom jag ju stod i duschen... eeeh... och när jag stängde av duschen såg jag till min lycka att vattnet trots allt sjönk undan sakta men säkert (dock med överdrivet tydlig betoning på ordet sakta). jag väntade ut vattenmonstrets tillbakadragande och lyfte sedan på brunnslocket för att tveksamt peta runt lite i det äckliga, gudsförgätna hålet i vilket lösningen på problemet fanns. mina tidigare erfarenheter med sådana här saker är ytterst knapphändiga, så det var på mer chans och mindre kunskap som jag stack ner ett stackars hårspänne och rörde runt i hopp om att fiska upp vad än det kunde vara som blockerade mitt avloppet. det dröjde inte länge innan jag hittade vad jag sökte (vet att ni inte vill ha details, så det får ni inte, inte mer än ordet hår) och efter att ha uppgraderat mitt vapen till en gaffel gick allting slutligen ganska lätt. TACKAR DOCK MIN LYCKLIGA STJÄRNA OSV OSV över att jag inte är fruktansvärt äckelmagad, för i så fall hade jag med all säkerhet spytt. nu fick jag bara lite kväljningar och minskad matlust och andra överkomliga symptom, och när jag sen duschade helt utan att riskera omvandla badrummet till våtmark, då kände jag mig jäkligt STOLT. det är MOGET att kunna rensa avlopp. ÄCKLIGT, men VUXET.

Kommentarer
Postat av: Mum

Hejar... välkommen hem och ta igen det du försummat men ändå starkt bidragit till :P

2011-02-01 @ 06:52:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0