plus forty four

Det här hände, vad jag kommer ihåg, på hösten i åttan. Det var en fredag, en helt vanlig sådan, och jag hade länge innan detta tjatat på mamma om att få åka på spa. Jag ville soo badly, men det räckte inte med att mamma inte sa ja, jag var dessutom för liten. Att få åka på spa var min dröm, men den var krossad, finpulvriserad och förstörd. Det var tragiskt.

Veckans sista skoldag led mot sitt slut och jag tror vi hade spanskalektion, eller kanske EA (som friskolad hade man flera gånger i veckan lektioner ägnad åt eget arbete). Plötsligt säger någon till mig att min mamma står utanför klassrumsdörren, och jag fattar ingenting. Skäms lite, som man gör i den åldern, så fort man behöver visa sig tillsammans med en familjemedlem. Jag går ut till henne och undrar vad hon vill, och hon säger att jag måste sluta för dagen nu, för här ska fasenimej dras på spa! Fattar fortfarande inget, men min trettonåriga hjärna börjar sakta men säkert få pusselbitarna på plats. Och sagt och gjort, på parkeringen väntar en Saab mamma har hyrt från jobbet, i vilken vi ska åka ända till Sunne och Selma Spa. Herre vad glad jag blev, och jag var sådär omtumlat lycklig hela helgen (att vara på spa var preciiiiis så bra som jag hade förväntat mig).