så hände det som inte fick hända.
i sju jävla månader lyckades jag undvika det. sen, med tre dagar to go, ställde jag en kopp full med te intill väggen bredvid dörren och råkade sparka ut den.
oj då, liksom.
oj, vad mycket te det rymms i en tekopp.
jag skrubbade panikslaget heltäckningsmattan med en handduk, förbannandes min egna idioti. jag TÄNKTE verkligen när jag ställde koppen där att "nej, det där är inte så smart, men jag orkar inte flytta den, jag ska allt vara försiktig". sen så glömde jag bort allt vad eftertänksamhet hette och klampade rakt in i min egen fälla, och teet flödade i rännilar. kalas!!!
som tur var så lyckades jag få bort det mesta, och nu kan man på sin höjd urskilja en nyansskillnad där det en gång var härligt brunt. jag kanske lyckades rädda min eget skinn men paniken som uppstår när sju månaders försiktighet går till spillo, den är BRUTAL.
oj då, liksom.
oj, vad mycket te det rymms i en tekopp.
jag skrubbade panikslaget heltäckningsmattan med en handduk, förbannandes min egna idioti. jag TÄNKTE verkligen när jag ställde koppen där att "nej, det där är inte så smart, men jag orkar inte flytta den, jag ska allt vara försiktig". sen så glömde jag bort allt vad eftertänksamhet hette och klampade rakt in i min egen fälla, och teet flödade i rännilar. kalas!!!
som tur var så lyckades jag få bort det mesta, och nu kan man på sin höjd urskilja en nyansskillnad där det en gång var härligt brunt. jag kanske lyckades rädda min eget skinn men paniken som uppstår när sju månaders försiktighet går till spillo, den är BRUTAL.
Kommentarer
Trackback
