lie, and tell me you're happy

varför är lusten att skriva som allra störst när orden som längst bort? varför sitter jag och söker inspiration, varför griper jag desperat efter halmstrån, bilder, tidningsartiklar; allt som kan bli en anekdot eller ens det, I settle för ett par rader liksom. 

så jag går in på min gamla blogg, och letar upp dagens datum. fast förra året. den fjärde april 2010. tänker att jag ska hitta menlösa inlägg och det vanliga gamla tjatet om allt och ingenting, men det gör jag inte, jag springer rakt in något mycket större. jag inser plötsligt att det är exakt ett år sedan som jag och viktor gjorde slut (i en vecka) och jaha ja, där ser man. tiden går, men somliga saker består. på bloggen.

därför vill jag hälsa något till mitt exakt ett år äldre jag (för kanske har jag inspirationsbrist denna dagen även 2012!); men jag kommer faktiskt inte på något. ta hand om dig själv och fånga dagen osv.

det får duga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0