happiness is only real, when shared.

jag såg into the wild igår igen.
den är fortfarande så äckligt jävla bra.
nu lyssnar jag på best unsaid med michael brook och kan inte riktigt sluta.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0