plus forty four

nu ligger jag här, i london.
ibland blir jag ledsen när jag tänker på saker som jag missar där hemma. superbrudarna hade världens tekväll för ett tag sen, och sånt saknar jag jättemycket. jag hoppas att vi lyckas klämma in en i mellandagarna. time to time saknar jag friidrotten också, och att fika på strandgatan. ibland saknar jag sommarjobbet. och mitt och malins UF-företag. när hela familjen plus mathildas familj plus viktor och fredrik var i linköping i en vecka, eller bulgarien. rhodos. klassen. att sitta på görans historialektioner och papperschatta med madde, jag saknar till och med att ha körlektion, trots att jag hatade det. jag vill tävla på ullevi igen. jag vill hoppa 1.75 igen och vara sådär berusande och hysteriskt lycklig. jag vill vara i stockholm med fina människor, och gå på jason mraz. gråta mot mathildas axel på coldplay. istället gråter jag själv i en soffa i england. det är inte så hemskt som det låter, jag önskar bara att jag kunde ta med mig en liten del av mitt sverige hit. om 22 dagar går min önskan i uppfyllelse. det ser jag fram emot.