när jag återigen sitter framför vedspisen i mitt hus med röda knutar, då ska jag hålla en liten bit av london mellan mina frusna händer.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0