je ne regrette rien

kalastorsdag! hemresa! en smågnällig men fortfarande överkomlig unge och oplanerad utflykt till ett lokalt café med hela huset (jag, lillkillen, pappa och inneboende) som faktiskt var lite småcharmig. DESSUTOM ett mirakel såhär på förmiddag, typ runt tio. jag kände mig freakin oöverkomlig osv. läs mer om det i nästa inlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0