plus forty four

häromdagen skrev jag att ett mirakel hade inträffat, och att jag skulle berätta om det senare. detta mirakel offentliggjordes dock aldrig och när jag läste igenom utkastet jag skrev om det och hade för avsikt att publicera så kändes det lite gammalt, lite icke-mirakligt. vad som hände var basically att jag fick harrison att äta apelsin när han först vägrade, att jag lyckades övertyga honom att VISST ta några tuggor. det tog mig typ en kvart men när jag väl lyckades (och när han gladeligen åt upp den sista biten) så kände jag mig frickin' oövervinnerlig och music played during an epic moment of my life osv

kanske INTE ett mirakel, men ett FINT ögonblick däremot.

så nu vet ni.

era sömnlösa nätter är över och så där.